Winning
proposal for monumental artwork for project ”Konst
i Världsarvet Höga Kusten” in collaboration with
Statens Konstråd, Regional Utveckling/Landstinget Västernorrland,
Länsstyrelsen i Västernorrland, Örnsköldsviks kommun,
Kramfors kommun, Stiftelsen Sigrid, Johan och Jonas Nätterlunds
Minnesfond och EU strukturfond Mellersta Norrland
Jury
i konsttävlingen bestod av representanter från projektet
och vinnarmotiveringarna var:
Med näsan mot iskanten: Ett samtida verk som speglar lång
tid på ett intressant sätt med stark kontrastverkan i naturen.
En styrka i verket är att det kan uppfattas som ett vetenskapligt
instrument att syna världsarvet. Konstverket har förutsättningar
att tillföra en annan dimension till världsarvet och dess
naturvärden.
|
TEXT
(in swedish)
Research:
För mitt skissförslag till Konst i Höga Kusten har jag
som utgångspunkt utgått från två hypoteser som
vävs in i Höga kustenområdets historia.
Den ena med en nutida naturvetenskaplig förankring och den andra
med en filosofisk inriktning. Jag har arbetat utifrån en forskarrapport
om isens sönderfördelning och hypotesen Tabula Rasa.
Min naturvetenskapliga förankring bygger på geoforskaren
Prof. Douglas MacAyeals teori om islossning. Teorin bygger på
ett antagande om en rörelse som pga av smältvatten (genom
varmare klimat) bryter av isblock som roterar 90 grader från eller
emot iskanten och skapar energi som leder till vidare sprickbildning
i ishyllan. Jag tycker att det är ett intressant parallell till
inlandsisen tillbakadragande från Höga Kusten området
och hur ämnet is fortsätter att ger forskare svar på
frågor som handlar om både dåtid, nutida vetenskap
och vår planets framtid.
Den andra hypotesen Tabula rasa - (latin, "tom tavla"), är
en humanfilosofisk hypotes som hävdar att människan föds
utan förutbestämda egenskaper, och att alla hennes egenskaper
är förvärvade under livets gång. Enligt tabula
rasa föds barnet som ett oskrivet blad, som skrivs under barnets
uppväxt. Uttrycket Tabula Rasa förekommer i vetenskapliga
texter genom istidsteorin där Sverige en gång i tiden varit
en ’geografisk Tabula Rasa ’ och att det först efter
att isen smält bort och att marken höjt sig som det blev möjligt
för växter, djur och människan att kolonoisera landet.
Idé
och konsept:
Jag vill skapa en känsla av att man befinner sig inuti inlandsisen
genom att stå bakom det färgade transparenta glaset och blicka
ut över landskapet. Ytan bildar både en avskärmning
och inramning och bidrar med sin skiftande färg till ett spektrum
som kan läsas som ljusskiftningar i isens sönderfallande ytan
. Titeln till verket är lånat från ett citat ur boken
DET UPPHÖJDA LANDET av Christer Nordlund som i sin tur hämtat
formuleringen från Sigurd Curman, Hur vår historia räddas
(1938) där Curman lade fram synsättet att ”de första
Svenskarna invandrade med näsan mot iskanten och, bokstavligen
sett landet höja sig framför deras ögon”.
Tillvägagångssätt/inspirationsmaterial till skissförslaget:
Jag har använt mig av 4 olika illustrationer av Prof. D. MacAyeals
teori om islossning från texten Catastrophic ice-shelf break-up
by an ice-shelf-fragment-capsize mechanism.
Jag har förenklat dessa illustrationer till riktningar genom att
dra hela linjer från varje spricka och på så sätt
fått ett rörelse/händelse förlopp. Dessa förenklade
teckningar har jag sedan översatt till 3D modeller som jag har
haft som förlaga och inspiration till mitt skissförslag. Jag
hämtar även inspiration från mina tidigare fotografier
BLANK (folding) där jag har översatt vikpunkterna i en isbergsmodell
till ett spektrum, ljus. Härifrån hämtar jag idén
om ett spektrums brytpunkter i isen. Alla vita färgämnen består
av finfördelade genomskinliga material. Ett exempel är transparent
vatten, som även i form av is är transparent. Finfördelad
is (som till exempel snö) är vit, på grund av de enskilda
iskristallernas gränsytor som alla reflekterar en del av ljuset.
Vit är den ljusaste av alla färger. anledningen är att
den reflekterar alla färger (rött, blått och grönt)
och då blir blandningen vitt.
För Konst i Världsarvet Höga Kusten vill jag skapa ett
monumentalt konstverk som både visar yta, rörelse och innehåll
och som är starkt förankrat till områdets historia.
Genom att fysiskt integrera verket i landskapet med den direkta monteringen/placeringen
och med matrialet glas transparanta och skira yta blir verket en del
av omgivningen, samtidigt som verket överraskar och sticker ut
visuellt med sin starka färgskala .
|
